Jag misstänker att min son är lite... rubbad, haha. Han har väl fått även det av mor sin.

Nu på morgonen låg vi i sängen och busade. Han sjöng lite och var sådär sockersöt som bara han kan vara.
Plötsligt blir han gravallvarlig.

- Mamma, du brinner.
- Va?
- Du brinner under täcket.
- Det låter ju inte så bra... Varför brinner jag då?
- För att du har långt hår.
- Brinner jag i håret?
- Ja, jag ska klippa ditt hår så du inte brinner.
(Och så drar han med kammen i håret och låtsas klippa lite)
- Sådär mamma, jag räddar dig!

Igår lekte han så roligt när han åt chips.
Han höll ett chips i vardera hand, och medan han förde dem sakta mot munnen ropade han med ljus röst:

- Neeeej, ät inte upp miiiig! Aaaaaaaahhhhh!