Min lilla skitunge

Kom på att jag inte laddat ur kameran på sisådär hundra år, och idag efter födelsedagskalaset var det ju verkligen dags.
Jag hittade bilder från början på april. En solig dag, då brorsan var här och bjöd på glass och då jag var ute och höll Adrian sällskap medan han försökte cykla.
Min unges tålamod i kombination med cykel = mycket gråt och skrik. Nångång ska han väl lära sig...



Han är som söt, min lilla skitunge, fastän han har lika dåligt tålamod som sin mor!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback