Alltså, vad fan!

Det här med att ha någon som skriker och svär åt en, visar fingret, slåss, är allmänt otrevlig och tjurar och gnäller om ALLT och att man ändå känner att man skulle ge sitt LIV för den lilla skiten om det krävdes...

Det är konstigt det där med barn. Jisses.
Hade det varit någon annan hade man ju bett den jäveln att dra åt helvete för länge sen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback