Grabben började knacka i bordet, sådär diskret som bara barn kan.

- Mamma, det knackar på dörren!
- Nämen, veeem kan det vara? Jultomten?
- Kanske... Eller Sportia.
- Sportia?
- Team Sportia, menar jag.
- Ok? Vad skulle dom knacka på här för?
- Mäh, inte vet väl jag.

Jag var 13 år då, tror jag, sommaren då jag åkte på bilsemester tillsammans med mormor och morfar. Vi skulle ner till min moster, antar jag, men vi skulle övernatta hos dig på vägen dit.

När vi kom fram så minns jag att jag tänkte att jag tyckte om Dalarna, att det var så vackert hos dig, och att jag också ville bo så. I ett mysigt litet hus, som en liten stuga, nästan gömt bakom buskarna. Nästan i skogen, fast inte riktigt ändå, och med grannarna en bit bort. Åtminstone är det så jag minns det.
Det enda som var jobbigt var att du inte hade en riktig toalett, men när jag tänkte efter så var det nog faktiskt inte så farligt ändå.

Och så fick jag fick se all din släktforskning, och där du brukade sitta när du arbetade med den. Jag minns inte om jag frågade om jag fick se den, eller om det kom på tal på något annat sätt.
Jag var så fascinerad och hade så otroligt många frågor!

Jag vågade inte ställa en enda.
Det har jag alltid ångrat. Och nu får jag aldrig veta.
Men det är skönt att du har det bättre nu. Att du slipper vara sjuk och må dåligt. Vila i frid.

 

- - -

Och hörrödu, morfar! Nu får du skärpa dig och bli bra igen!
Du skulle bara våga lämna min underbara lilla mormor ensam.

Idag har jag varit ut med brorsan på en skotertur.
Det är ungefär hundra år sen sist.

Och kors i taket - jag frös inte! Men det krävdes ett underställ, byxor, täckbyxor, två par yllestrumpor, skoterskor, två fleecetröjor, jacka, halsduk, dubbla vantar, mössa, luva och skoterglasögon. Hehe.

Så himla härligt att vara ut!
Hoppas vi kan göra om det snart igen.

 

Faaaan.

 

 

 

Osv. Orkar inte copypasta mer.

Grabben har öroninflammation igen, så jag har vabbat idag och halva dagen igår.
Imorgon blir det skola och jobb igen. THANK GOD. Vi driver varandra till vansinne.

Men nu hade läkarna en teori om vad hans ständiga inflammationer beror på, och det är en av sakerna de ska försöka fixa under operationen. Jag längtar nästan efter den där förbannade operationen.

Nästan. Mest känns det bara skitläskigt att han ska ligga nedsövd och att dom ska skära i mitt barn, och inte så lite heller. 

 

Nä. Nu lyssnar vi på musik och tänker på nåt annat istället tycker jag.

Imorgon släpps Coheed and Cambrias nya skiva
The Afterman: Descension Vol. 2, men här kan man streama och lyssna
på hela skivan.

 

Och så finns den ju på Spotify också.

 

Yay!

Imorse gjorde jag något som jag aldrig någonsin gjort förut.

Ungefär fem minuter efter att jag vaknat stod jag i köket
och bakade LCHF-semlor. Joråsåatte.

Ganska precis efter att de blev färdiga kom morsan, brorsan och Sanna
och åt upp dom.

Till fem stora semlor behöver du

 

 

Jag tyckte degen blev lite lös, så för att inte riskera att de skulle flyta ut gräddade jag dem i en muffinsplåt. Det funkade hur bra som helst, men det hade nog klarat sig på en vanlig plåt också.

Semlorna fick vara utan mandelmassefyllning. Jag gillar inte riktigt semlor egentligen, och särskilt inte fyllningen, och receptet innehöll lite för mycket sötningsmedel för min smak. Istället vispade jag ihop vaniljgrädde som jag fyllde semlorna med.

Men vill du göra mandelmassefyllningen också så finns hela receptet här.

Jag såg Paranormal Activity 4 tillsammans med brorsan, syrran och syrrans pojkvän idag.

 

 

Den sög.
Gör dig själv en tjänst och se Django istället.

Har du redan sett Django... Se den igen. För så bra var den.
Till skillnad från Paranormal Activity 4.

 

Så jäkla bra. Så jäkla bäst!
Såklart.

De spelar i Stockholm nästa vecka.
Och jag kommer inte att vara där! Gissa om jag är besviken och ledsen i ögat. Fan!

Man vet att man är ovälkommen på jobbet när dom andra börjar tipsa om halva karensdagar och börjar prata lite sådär allmänt om att det går ju så mycket sjukor nu och man vill ju inte råååka smitta andra.

Okej, okej, I can take a hint. Jag vet att man inte ska jobba när man är sjuk, men jag har fan inte råd att vara hemma. Jag har ingen feber längre iallafall, och med lite Panodil i blodomloppet är jag nästan vid liv.

 

Men det märks att jag inte är riktigt frisk.

För det första så har jag normal kroppstemperatur. 

För det andra så tycker jag att det är varmt på jobbet. 

Annars brukar jag sitta med fleecejackan på och frysa. Varje dag.
Idag sitter jag i jeans och (en ny! wohoo!) t-shirt och svettas som en liten gris, medan kollegan gnäller över att det är så kallt. Och då har hon ändå på sig the mother of all koftor.

 

Jag lyckades få med grabben ut på en promenad idag.
Det hör inte till vanligheterna, men jag ska bli bättre på att bestämma och tjata.

Först var det jag som frös om tårna, och sen när jag äntligen blivit varmare var det grabbens tur att frysa.

- Mammaaaaaa... Jag fryser.
- Gå lite fortare så ska du se att du blir varmare.
- Men är vi framme snart? Jag har ingen sändning i tårna!
- Haha ingen sändning?
- Nä, dom får ingen signal...

Jag har varit på bio ensam för första gången.
Trodde det skulle vara jobbigt och tråkigt, men det var inte så dumt faktiskt.

Det var iallafall Quentin Tarantinos nya film jag såg - Django Unchained.
Och satan i gatan vad bra den var!
Jag säger bara det - Christoph Waltz som Dr. King Schultz. Så jävla bäst.

Och massor med bra musik också. Wunderbar!

Äh, bara se den, god damnit.

Tanken var att kliva upp tidigt och gå på en powerwalk innan frukost.

Visserligen blev det innan frukost, men istället tog jag grannens lilla AnnMarie med mig på en promenad till Luossa. Det var så fint ljus ute, så jag ville fota lite istället.

Lite svårt att få till nån power i walken med henne och hennes korta ben, men det var kul att ha lite sällskap.

Och så blir ju hennes söta lilla nylle ganska bra på bild.

 

Grabben ropar från sängen.

- MAMMA?!
- Vad är det?

- FÅR JAG LÄSA EN STUND?!
- Nja... Okej då, men bara en liten stund!

...

 

- FÅR JAG LÄSA HÖGT ELLER SKA JAG LÄSA I HJÄRNAN?!

 

Måste. Börja. Åka. Skidor.
Bara för att kunna ha en sån här.



Git yer beard on!

Skägg rules.

... men nu är det faktiskt så att just min grabb ritar världens sötaste örnar.

 

Så jag städade bort julen idag.
Måste säga att jag höll ut ovanligt länge den här gången.
Mest för att julgranen var den enda belysningen jag hade i vardagsrummet, men ganska mycket för att jag har varit lat också.

 

Lyckades hitta fönsterlampor som jag hade glömt att jag hade, så det löste sig ju rätt fint ändå.
Gillar att fixa grejer själv. Känner lite sådär LOOK WHAT I HAVE CREATED typ. Samma sak varje gång jag ser kökssoffan också. Mkt nöjd! Fast missnöjd. Fast nöjd ändå.

Anywhooo... Nu när julgranen försvann blev det ju fasligt tomt i hörnet. Bortsett från den där stora tjusiga sladdknuten där då förstås, men den låtsas vi inte om nu.

På Adlibris hittade jag nämligen en dagbok för barn.

 

Q and A a Day for Kids är en tre-års-dagbok, och för varje dag finns där en fråga som barnet ska svara på.
"1,095 conversations with your kid" har man kvar sen när den är slut, och det kommer ju vara jättekul att kunna gå tillbaka och se vad barnet har svarat, och hur svaren ändras genom åren.


Och så säger ju min grabb så många smarta, galna och hysteriskt roliga grejer hela tiden.
Det kommer bli skitbra det här!

Igår fyllde jag 30!
HIPP HIPP HURRA osv osv.

När jag kom till jobbet på morgonen så väntade blommor och ett litet paket på mig på mitt skrivbord!
Tack och lov var det ingen som kom och sjöng och grejade - att slippa vara i centrum för uppmärksamhet var som en liten present det också. Och så får man visst tre extra semesterdagar från det år man fyller trettio. Man tackar!

Och så fick jag ju faktiskt en massa böcker i present också.
Av mig själv. En väldigt bra present måste jag säga, jag visste tydligen precis vad jag tycker om att läsa!