Jag och grabben skottade fram altanen idag. Snön var blöt och tung och det tog sin lilla tid, men det gick!
Det var bra träning, och på tal om det borde jag föra in det på funbeat...
Solen sken och det var faktiskt skönt att vara ute och skotta.

Grabben tyckte det var jättekul. Skönt att aktivera honom lite också.
När vi tog en paus och stod och pustade sa han:
- Det var svårt det här mamma!
Jag kunde ju bara hålla med.

Senare, när jag tog en paus och inte han, så försökte han peppa mig.
- Skotta då mamma!
- Jag ska, jag måste bara vila lite.
- Skotta nu mamma, vi får godis sen!

Nu kommer väl förstås inte Kanin tillbaka, när vi har skottat bort hans mysiga hörna, men det får gå ändå.

Roger var inte lika produktiv, men han fotade litegrann åtminstone, så jag kan bjuda på någon bild eller två.



En härdad Kirunabo... Och vad tycker ni om min supersnygga outfit? Haha.
Jag som hoppades att jag hade fått en liten muskel, men nu finns ju bildbevis på motsatsen... Fan också.



Min lilla medhjälpare.