Idag har vi varit och spanat lite på festivalen.

Sonen har åkt karusell, och så har vi spenderat hutlösa summor på diverse lotterier som gett en massa fula och meningslösa mjukisdjur. Nåja, så länge grabben är nöjd och glad så är jag nöjd och glad! Nöjd och glad och fattig.

Imorgon ska vi se Eric Saade. Jag har ju lovat.
Sen hoppas jag att han orkar kolla Säkert! med mig också. Nåt måste vi ju roa oss med medan Roger är ute och super skallen av sig.

På lördag är det min tur att gå ut. Brorsan och Sanna ska ha fest så det blir att kila dit en sväng innan det är dags att festivala. Tjoho!

På väg hem från dagis så fick jag ett sms från posten. Hej tajming!
Så när vi klivit av bussen var det bara att knalla direkt till Ica och hämta ut det.



Två böcker till grabben och en räkning till mig.
Kan det inte vara tvärtom nångång? Åtminstone en gång. Snälla?

Jag har blivit jobbskadad.
Fast det kanske är lätt att bli det när man sitter och jobbar leker i Photoshop hela dagarna.

Jag ser alltid allt i bilder. Alltså hur man hade kunnat fota allt, och tänker på komposition och färger och ja, allt möjligt.

Igår när jag och sonen var ute på promenad så hamnade vi vid vattenfallet i Järnvägsparken.
Sonen stod på bron och kikade och jag tänkte att det hade blivit en fin bild.

Men så såg jag att det var någon som hade sprayat nåt på bron. Nåt fult oläsbart som ska föreställa graffiti eller nåt.
Och så kom jag på mig själv med att tänka att "det där kan jag ju bara klona bort". Hah!



På tal om bilder så har jag blivit riktigt riktigt riktigt sugen på att köpa en digital systemkamera.
Jag är duktigt less på att fota med Ajfånen.

Men vilken ska jag köpa? Vad tusan är bra?
Det finns ju ungefär en triljon modeller, så hur ska man ha en aning?

Vad ska man tänka på?

Vi har haft en helt underbar helg i stugan!

Midsommar firade jag med pappa, Eva, farmor, Bosse, Emma, Niklas och så grabben förstås.
Eftersom sill är äckligt så åt jag och grabben köttbullar och potatis istället, men det funkar det med.
Och farmor hade bakat en jättegod glutenfri tårta till efterrätt.

Är det nåt jag har ätit i helg så är det kolhydrater. Huvaligen.

Annars har vi mest tagit det lugnt hela helgen.

Jag har solat, och återigen glömt bort att jag har den känsligaste huden i landet.
De hade ju lovat regn, så inte tänkte jag på att packa med någon solskyddskräm.
Det är alltid trevligt att sola fram lite fräknar, men i lördags blev det lite väl mycket brännskador.

Jag fick höra på jobbet idag att jag har blivit så brun.
Those lying bastards, haha.

Anywhoo. Det var tråkigt att åka tillbaka till Kiruna och jag längtar tillbaka till Båtskärsnäs.
Och till diverse andra ställen, som inte är Kiruna.

Titta bara!

Jag är en värdelös bloggare. Det kanske är dags att lägga ner?

Nu har jag ju ändå för en gångs skull faktiskt gjort grejer, och så orkar jag inte blogga om det.

Snabbversion:
Jag har varit på bio med mamma, Emma och Victoria (Super 8), jag har varit på Cirkus Maximum med son och mammo, igår fyllde min fina (men gamla) lillasyster år och idag har jag färgat håret rött igen.

Imorgon tar jag grabben med mig och åker till Båtskärsnäs och är borta hela helgen.
Inget bloggande då heller, alltså.

Som sagt - värdelös.
Och så äger jag inte ens en digital systemkamera heller, och det är ju närmast obligatoriskt. Skäms på mig.

Men nu ska jag sova. Tänkte försöka vara på jobbet innan 7 imorgon.
Gonatt.

Sonen hade tappat en ögonfrans, och den låg där på hans kind.
Jag tog den med pekfingret och höll fram den, och förklarade att om man blåser bort den får man önska sig något.

Det glittrade till i hans ögon och så log han.
Och blåste.

Sen satt han tyst en stund.

Önskade du dig något, undrade jag.
Han tittade på mig en stund innan han svarade.
Jag har redan gjort det, sa han.

Vad önskade du dig då, frågade jag.
Sonen lutade sig fram och vilade sin panna emot min.

- Att vi ska vara vänner för alltid.

Jag hittade den här hos söta Tidstjuven.
Helt underbar.

Jag har aldrig varit något större fan av Michael Bolton, men han kan ju han också!



The Lonely Island finns på Spotify också.

Samtidigt som jag skämdes för min längd när jag var barn, så hoppades jag att jag skulle bli lång.
Det är så snyggt att vara lång!

Jag gick och hoppades och hoppades att jag skulle få bli minst 1,75 i alla fall.
Men nä. Lite taskigt av mina gener tycker jag, när jag ändå har en pappa som är rätt lång.

För någon vecka sen fick jag prova ett par av syrrans skor. 14 centimeter klack!
(Hur fan är det fysiskt möjligt att gå i sådana skor??)

Insåg i alla fall att 1,75 är ju ingenting. Jag hade lätt kunnat trivas med utsikten från 1,84!

Tackar tackar!

Så fackförbund och a-kassa. Jobb, lönespecifikationer och ja, lön förstås.

När råkade jag bli vuxen?

Jag shoppade i Luleå i söndags, och köpte för en gångs skull något till mig själv.
Fyra storpocket och en klänning! Det ni!

Underbara böcker. Sommaren är räddad!
Jag tror jag börjar med Slagskeppet Tirpitz faktiskt. Yay!

Helgen har varit så underbar och bra att det knappt går att beskriva i ord.
Och det är ju trist eftersom det här ändå är en blogg.

Stephen Lynch var underbar/bäst/GUD! Såklart.
Hotellet var mysigt och hotellfrukosten var sådär god som bara en hotellfrukost kan vara.

Vi bodde på samma hotell som Stephen, och vi mötte honom och hans snubbar vid hissen!
Stephen såg lite besvärad och nästan blyg ut, men var lika skitsnygg som vanligt. Hoho.

Ska jag klaga på något så får det bli resan ner.
Kiruna - Luleå på 6 timmar är ett nytt, och otroligt värdelöst, rekord.

Men klaga ska man ju inte, så vi glömmer det där med resan.
Helgen var helt enkelt bara GREJT!

Jag vet faktiskt inte riktigt hur det gick till, men jag har ett JOBB!
Allt löste sig, och det jag hoppades på bara hände. Kan det bli bättre?

Kan det inte funka så med allt annat som skulle behöva lösa sig?
Typ nu?
Tack?

Mvh/
statligt_anställd83

Som tur är så är det inte så svårt att lista ut när barnet är på väg att göra något han inte får. Han må vara en smart femåring, men han är ändå bara en femåring.

Man vet att det är dags att kolla läget när han säger

- Mamma, du får INTE komma in på mitt rum nu!

Igår har jag städat, tvättat tre maskiner med kläder, hängt hos Lotta, Jimmy och Samuel i drygt fyra timmar, och blivit bjuden på middag! RIKTIG MAT!!

Tacogratäng vs. micromat: 6247348 - 0

Grabben var jätteglad och ÄLSKADE att leka med Samuel. Kul att de kommer så bra överens nu. Eller det har de ju alltid gjort, men det är roligare att leka nu när de kan kommunicera lite bättre.

När vi gick hem var sonen så glad att han utnämnde gårdagen till GLADDAGEN!

Idag har jag däremot inte gjort ett skit, och den här dagen kan jag lätt utnämna till TJATDAGEN.

Den har gått ungefär såhär:

"Kan vi gå till Samuel? När ska vi till Samuel? Jag vill hälsa på hos Samuel. När ska vi gå till Samuel? Ring till Lotta, mamma. När ska vi gå till Samuel? Kan vi gå nu? När ska vi gå? Kan vi hälsa på hos Samuel idag? Jag vill gå och leka med Samuel nu. Jag vill hälsa på hos Samuel och Lotta och Jimmy. Kan vi gå nu? När ska vi gå till Samuel? Ska vi gå nu? Ring till Lotta nu mamma! Nu går vi! När ska vi gå till Samuel? Kan vi gå nu? Kan vi gå till Samuel nu? Kan vi gå till Samuel? När ska vi till Samuel? Jag vill hälsa på hos Samuel. När ska vi gå till Samuel? Ring till Lotta, mamma. När ska vi gå till Samuel? Kan vi gå nu? När ska vi gå? Kan vi hälsa på hos Samuel idag? Jag vill gå och leka med Samuel nu. Kan vi gå nu? När ska vi gå till Samuel? Ska vi gå nu? Ring till Lotta NU, mamma! Nu går vi! När ska vi gå till Samuel? Kan vi gå nu? Kan vi gå till Samuel nu?"

Ungefär så. Sen ungefär fem minuter efter vi vaknade tills nu. Mina öron blöder!