Att ha julen runt hörnet är bra för uttröttade trotsungeföräldrar. Man har ju nåt skitbra att hota med! Eller nää, nåt att... motivera till snällhet med. Jag hotar aaaaldrig min unge med nåt.
Fast det är inte alltid det funkar som man tänkt. Nya tider kräver nya metoder.

- "Är du inte snäll så skriver jag brev till tomten... Ska du vara snäll?"
- "Näää, du hinner inte!"
- "Men då skickar jag sms till tomten, jag har hans nummer! Ska du vara snäll nu?"
- "Joo, jag ska, jag ska!"

Hehe.

Idag har vi pyntat granen iaf! Eller jag har fixat montering (plastic fantastic-gran i år som vanligt) och fått upp ljusen. Adrian har hängt upp julgranskulor och sånt skoj. Jag vill gärna ha det på ett visst sätt, så jag fick koppla på den estetiska blindheten.

Närå, hade det inte varit för Adrian hade jag nog inte haft uppe någon gran överhuvudtaget, så klart kisen ska pynta! The jul is for the kids. Och så är det faktiskt ganska gulligt med massor av julgranskulor på samma... plastgren.