Snäll som jag är (schh) så sa jag "ja" när R frågade om han kunde få en sovmorgon idag.
Och jag vet ju att grabben kliver upp hur tidigt som helst så fort man är ledig, men ändå sitter man uppe till typ midnatt. Det är så intelligensbefriat så att klockorna stannar, men man kan väl inte vara smart jämt.

Idag vaknade han första gången 4.20. I lite tidigaste laget kan man tycka, och som tur var somnade han om. Men vid 6.30 var det kört och det var bara att kliva upp. Jag känner mig ändå inte sådär dödligt trött, som igår när vi klev upp 5.10, och grabben är glad. så det är en rätt okej morgon ändå.

Men imorgon vill jag få en sovmorgon.