Igår kväll när jag skulle natta Adrian var han så söt så mitt hjärta nästan gick sönder.

Han låg och snackade i evigheter som vanligt, men när han äntligen blev tyst vände han sig mot väggen och låg så stilla. Jag trodde att han hade somnat, när han vände sig om igen och tittade på mig.
Han smekte mig lite över armen, och så sa han:

- Var inte rädd mamma, jag är ju här...

Sen vände han sig om igen, och somnade.
Jag låg kvar en stund och bara tittade på min underbara pojke som sov sött.