Aldrig någonsin förr har jag varit så benägen att hålla med om att ingenting är omöjligt.
Jag har lyckats nysa sönder nacken. Japp, du läste rätt.

Jag låg och läste godnattsaga åt Addeman när jag plötsligt kände hur jag blev mer och mer täppt i näsan. Bara från ingenstans, från noll till supertäppt. Helskumt. Och så var jag såklart tvungen att nysa.

Det var ingen brutal nysning, bara en vanlig enkel nysning. Men nacken och axeln tyckte inte om det, jag kunde både känna och höra hur det krasade. Nej, icke skönt.
Plus att min höft och mina fötter bestämde sig för att sympatiplåga mig eller något. Jag har varit rörelsehindrad och soffdynebunden.

Och inga värktabletter hemma! Jag har varit halvdöd ända till ungefär klockan 12, då vi äntligen kunde masa oss iväg till Apoteket.
Nu är jag nästan människa igen... Nästan.

När vi väl var på stan passade vi på att köpa biljetter till Magnus Betnér - Livets Ord. Najs!

Jag har knåpat ihop ännu en matsedel, som räcker ända till nästa tisdag och så har jag pusslat ihop en matchande inköpslista. Lite duktig känner jag mig faktiskt.

Nu ska jag ta och värma lite sambalkotletter åt mig och grabben, så vi har lite middag. Kanske man skulle tända lite ljus och mysa på när det är bara jag och han. Han är måttligt understimulerad/uttråkad, så det skulle nog lätta upp stämningen lite.

Nåväl.