Jag hade verkligen ångest över att gå till läkaren idag. Det kändes som att det skulle vara helt bortkastat, nu när de har något att skylla på...

Men jag fick träffa en helt underbar läkare!
Hon var glad och trevlig, och hon lyssnade på mig och vad jag hade att säga. Och hon tog mig på allvar.
Hon kollade t.o.m min överrörlighet, det har ingen annan gjort förut.

Jag hade med mig en lista över alla mina problem och hon läste den, ställde frågor och antecknade. Det kändes bra.
Ganska omgående sa hon att det låter som någon bindvävssjukdom. När jag sa att jag hade läst om EDS och att det stämmer in bra, så nickade hon och tyckte det hon med.

Hon kollade min hud och min överrörlighet, som sagt. Hon pratade med några kollegor och de var alla överens om att jag måste till sjukgymnast i alla fall.
När jag berättade att jag kan sätta ihop armbågarna bakom ryggen utbrast hon "få se!" och Roger sa att hon såg nästan lite imponerad ut, haha.

Hon visste inte riktigt vad hon skulle göra åt smärtan, särskilt eftersom jag har sån motståndskraft mot smärtstillande. Men jag fick Orudis Retard (haha) utskrivet och ska testa det ett tag i alla fall.

Vi pratade om remiss till Klinisk Genetik också, men hon tyckte att hon skulle skicka remiss till hudläkare först och så får de skicka mig vidare i så fall.
Så det blir att åka till Sunderbyn... nångång. Hon visste inte hur lång tid det skulle ta.

Men nu har i alla fall en läkare konstaterat att jag har misstänkt EDS, så det känns ju som att man kommit en bit på vägen. Nu kanske det händer nåt.

Så - misstänkt EDS, sjukgymastik och eventuell hypotyreos. Jag känner mig frisk och kry just nu...

Nu ska jag tänka på nåt annat och fixa mig lite varm choklad och så ska jag och Roger kolla den spännande fortsättningen på Grey's!
Ha en trevlig kväll (det som är kvar av den åtminstone)!