För några dagar sen läste jag Åsas blogg, och såg att Lunarstorm tydligen stänger ner (om 11 timmar ungefär). Jag har inte varit inne där på år och dar, känns det som i allafall, så jag passade på att kika på mina gamla dagboksinlägg som jag skrivit där.

Jag funderade på att spara ner dem jag också, men så läste jag några inlägg.

Vad tragisk jag var! Och här sitter man och tänker att man inte förändrats något... HAH!

Det känns fint att få ett så pass bra bevis på att man inte alls är samma person som man var då. Jag har kommit skitlångt! Kanske är jag äntligen på väg att bli vuxen... Det vore ju på tiden i alla fall.

Nej. Jag ska inte kopiera över några inlägg. Det gamla är borta och förbi, och alla rester mår nog bäst av att dö.