Förskingringskassan

"Ja, han som har hand om det här egentligen har ju semester nu, så vi kan ju återkomma till dig."

VARFÖR var det då så bråttom med att jag skulle ringa?
Nä, nu skulle det avvaktas och så skulle den här andra snubben ringa mig senare, möjligtvis i slutet av september. Vettigt.

Men det bästa av allt var ändå att han undrade hur jag skulle gå i skolan till hösten.

- Öh.. Inte alls?
- Jaha, det var ju tidigare tal om att du skulle fortsätta studera.
- Nä, ni strulade ju så mycket. Och så hade jag så ont så jag fick sluta ändå.
- Jaha...
- Ja.


Sen började han babbla nåt om att förutsättningarna för att studera har förändrats, att då skulle jag ju minsann inte få någon aktivitetsersättning men att då var det ju inte aktuellt ändå. Han pratade så fort och lät så nervös så jag hade lite svårt att höra.

Men ändå. Kan de bestämma sig nångång?! Eller åtminstone prata med varandra? Vad fan!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback