Igår var det dags för det andra besöket hos sjukgymnasten. Jag trodde att jag skulle få börja träna, men nä.
Hon visade mig en TENS-apparat och tyckte att jag skulle prova den ett tag.
(TENS = transkutan elektrisk nervstimulering)
Det gick jag såklart med på. Man får låna den gratis i tre månader, och behöver man den efter det får man köpa den för 1000 kronor.

Det är tredje gången jag testar den nu. Det känns fint. Smärtan försvinner inte helt, men den mildras något.
Jag ska använda den 2-4 gånger om dagen, 30-60 minuter varje gång.
Just nu är det knät som strular mest, men jag ska använda den på höften också när den bråkar.
Varför hade jag inte TENS i söndags??

Ungefär såhär sitter jag nu, fast med en annan sorts elektroder. Och jag har dem på höger knä, inte vänster. Och inte med kjol. Och inte på en pall, utan i soffan. Och inte med en hurtig snubbe bredvid mig. Men ungefär.


Som vanligt är det inte tjejen på bilden som skrivit brevet.
(Även om det är ungefär sådär ungdomlig jag känner mig.)

På fredag ska jag tillbaka till sjukgymnasten igen, och DÅ ska jag få träna!
Jag frågade vad det är för övningar hon har tänkt ut åt mig, och hon sa att jag behöver mycket balans- och stabilitetsträning. Fast det hade jag ju gissat redan.
I lördags lånade jag faktiskt en bok av Sussi, och den heter "Total stabilitetsträning", så jag var ju lite före.

Jag frågade sjukgymnasten om jag kan börja träna på gymmet igen, och hon sa ja! ÄNTLIGEN!
Bara jag kommer ihåg att tänka på leder och vinklar osv så ska det inte vara några problem. YES! Ska se hur det går att träna nu på fredag, och sen blir det att börja gå till gymmet igen. Jag har längtat!

Jag har tänkt börja träna lite hemma också, för det är ju inte alltid helt lätt att ta sig iväg till gymmet. Jag har lite för dålig självdisciplin för att träna hemma egentligen, men jag SKA. Sommaren närmar sig, och jag vill inte vara helt utan kondis då.

Det får ju bli att ta det väldigt lugnt och försiktigt till en början, och jag kommer att vara så frustrerad. Jag vill ju träna hårt och länge, men det får ta den tid det tar. Jag är glad bara jag får träna!