Eftersom vi skulle få besök av the Lasus igår, kom jag och Adrian på att vi skulle baka lite. Efter lite bläddrande i diverse kokböcker bestämde vi oss för cheesecake brownies och vit kladdkaka.

Adrian blandade och vispade och måttade och smakade. Själva smeten är ju det godaste.







När familjen Lasu kom in genom dörren gav Adrian ifrån sig ett litet glädjetjut. Han pratar väldigt mycket om Samuel annars, men när de väl ses är han väldigt avståndstagande och tveksam. Samuel är en bebis som inte vet hur man leker, tycker han. Men lite har de lekt i alla fall.

Browniesarna (öh) blev okej, men den vita kladdkakan blev lite... skum. Den var i ugnen TRETTIO minuter längre än vad den skulle vara, men blev ändå inte helt färdig. Ugnen är cp, det visste jag ju redan, men ändå.
Den gick att äta, men var lite väl kladdig i mitten. Jimmy tog en enorm bit, och jag sa att "det är bara att du äter", haha.
Men hallå, det är ju Jimmy. Vad äter han inte? :P





Samuel fick några av Adrians gamla leksaker och böcker också. Tyvärr glömde han en bok, men då har jag en bra ursäkt att hälsa på där en sväng snart också.

Måste baka en vanlig, lyckad, kladdkaka att ta med då...