Snart ska jag och grabben ge oss ut i det fina vädret och gå och köpa lite lördagsgodis.
Inte för att det riktigt behövs egentligen, för oftast glömmer han bort att äta det,
men har man lovat så har man.

Själv har jag varit utan godis och läsk i nio månader nu!
Det känns fint. Och slutet hägrar!
Men jag saknar det inte ens, och det känns ju rätt onödigt att börja igen...