Redan innan jag fick barn längtade jag efter att få hämta från dagis, och att få hem en massa pyssel och pynt på köpet.

Det är en jäkla tur att jag inte är så sentimental som jag var förut. Nu behöver jag inte spara på precis allt. Jag kan faktiskt slänga saker. De flesta teckningar ryker faktiskt, om det nu inte är något alldeles speciellt. Man kan inte spara på allt.

Men det mesta av allt han pysslar ihop på dagis sparar jag.
Julpynt, påskpynt, diverse gubbar och båtar och vad det nu kan vara.

Det mesta har jag faktiskt framme. Jag blir glad av att se hans gulliga mästerverk.
Lite här och var finns hans små gubbar, kottar och stenar.

Och grabben blir lika glad och stolt varje gång han märker att jag vill ha det framme.