Så jag köpte en kamera.
Jag, som har svårt att köpa minsta lilla grej åt mig själv, köpte en kamera!

En Nikon D3100 blev det.
Samt en kameraväska, ett minneskort, en kortläsare, ett stativ och så försäkring förstås.

Ångesten jag kände när jag skulle betala var... obeskrivlig.
Samtidigt kändes det jäkligt skönt att kunna köpa allt kontant.

Kameran är min nya bästa vän, min nya älskling, min bebis, och den följer med mig praktiskt taget överallt.
Det är väldigt roligt att experimentera med slutartider, bländare och fan och hans moster. Än så länge blir bilderna inte direkt superbra kanske, men det är skitsamma egentligen. Det är väl av misstagen man lär sig.

Nu måste jag lyckas skrapa ihop lite pengar till några objektiv också...