Jag vet faktiskt inte riktigt hur det gick till, men jag har ett JOBB!
Allt löste sig, och det jag hoppades på bara hände. Kan det bli bättre?

Kan det inte funka så med allt annat som skulle behöva lösa sig?
Typ nu?
Tack?

Mvh/
statligt_anställd83

Som tur är så är det inte så svårt att lista ut när barnet är på väg att göra något han inte får. Han må vara en smart femåring, men han är ändå bara en femåring.

Man vet att det är dags att kolla läget när han säger

- Mamma, du får INTE komma in på mitt rum nu!

Igår har jag städat, tvättat tre maskiner med kläder, hängt hos Lotta, Jimmy och Samuel i drygt fyra timmar, och blivit bjuden på middag! RIKTIG MAT!!

Tacogratäng vs. micromat: 6247348 - 0

Grabben var jätteglad och ÄLSKADE att leka med Samuel. Kul att de kommer så bra överens nu. Eller det har de ju alltid gjort, men det är roligare att leka nu när de kan kommunicera lite bättre.

När vi gick hem var sonen så glad att han utnämnde gårdagen till GLADDAGEN!

Idag har jag däremot inte gjort ett skit, och den här dagen kan jag lätt utnämna till TJATDAGEN.

Den har gått ungefär såhär:

"Kan vi gå till Samuel? När ska vi till Samuel? Jag vill hälsa på hos Samuel. När ska vi gå till Samuel? Ring till Lotta, mamma. När ska vi gå till Samuel? Kan vi gå nu? När ska vi gå? Kan vi hälsa på hos Samuel idag? Jag vill gå och leka med Samuel nu. Jag vill hälsa på hos Samuel och Lotta och Jimmy. Kan vi gå nu? När ska vi gå till Samuel? Ska vi gå nu? Ring till Lotta nu mamma! Nu går vi! När ska vi gå till Samuel? Kan vi gå nu? Kan vi gå till Samuel nu? Kan vi gå till Samuel? När ska vi till Samuel? Jag vill hälsa på hos Samuel. När ska vi gå till Samuel? Ring till Lotta, mamma. När ska vi gå till Samuel? Kan vi gå nu? När ska vi gå? Kan vi hälsa på hos Samuel idag? Jag vill gå och leka med Samuel nu. Kan vi gå nu? När ska vi gå till Samuel? Ska vi gå nu? Ring till Lotta NU, mamma! Nu går vi! När ska vi gå till Samuel? Kan vi gå nu? Kan vi gå till Samuel nu?"

Ungefär så. Sen ungefär fem minuter efter vi vaknade tills nu. Mina öron blöder!

Hur man får någon att känna sig välkommen på jobbet:

Man låser upp dörren för att släppa in... säg en 28-åring med son, som kommit för att prata lite, och kastar sig sedan runt halsen på nyss nämnda 28-åring, kramas och säger GRATTIS!

Typ så.

Om jag hade en dålig dag i söndags så uppvägs den lätt av den här!
Återigen känns det som att allt bara löser sig, och jag är så lättad och GLAD!

Och om den här dagen är bra är den ändå inget jämfört med nästa vecka:
JOBB, STEPHEN LYNCH OCH HOTELLFRUKOST!

Kan det bli bättre?! I think not.



(Fast jo, det kan det ju: hotellfrukost med Stephen Lynch, höhö.)

Sanna kom med den eminenta idén att vi ska spela brännboll någon dag snart. Kul!
Det är väl bara cirka tio år sen sist, så det är verkligen på tiden!

Så nu måste vi fixa tennisbollar, slagträn, vädret och lite folk.
Någon som vill vara med?

- Vad använder man för boll i brännboll, mamma? Brinner den?

... för idag är det brorsans födelsedag och mors dag!

Så idag blir det kalas igen! Förhoppningsvis lugnare än barnkalaset vi var på igår...
Jag är fortfarande lite traumatiserad.

Mors dag tror jag inte vi firar idag.
Mamma fyllde ju år i tisdags och har fått nog med uppmärksamhet den här veckan.

GRATTIS TILL VÄRLDENS BÄSTA LILLEBROR!
(Det är lätt att favorisera när man bara har en.)

Ännu en vanlig höstdag i kalla Kiruna!

Grabben och jag tog en liten promenad till affären igår.
Vi stannade till i parken en stund och jag passade på att fota litegrann.



Just ja, förlåt, fel av mig... Det är ju faktiskt vår nu!

Ända sen jag var liten och såg Den Lilla Sjöjungfrun har jag drömt om riktigt rött och härligt hår. Ja, jag är lite kär i Ariel faktiskt.
(Och har ni sett den rödhåriga doktorn i Off The Map? Rött OCH lockigt. Fusk.)

För nån månad sen eller två så hittade jag en perfekt hårfärg på Coop, men hade inte råd att köpa den precis då.
Och sen när jag hade råd så fanns den inte kvar!

Jag är fortfarande sur.

Var kan jag hitta bra och underbar röd hårfärg?




Den här vill jag ha!

Idag har jag fått förklara för grabben att föräldrar kan kallas för päron ibland.
Han tyckte att det var skitkonstigt förstås, men till slut fattade han grejen.

Sen fick jag förklarat för mig att när man är en familj, då är man äpplen.

Gullunge.

Fördel med att ha en femåring:
Han kan kliva upp och fixa frukost själv medan jag får vila.

Nackdel med att ha en femåring:
Han kan kliva upp och fixa frukost själv medan jag får vila.


Vila vs. Torka upp smör lite överallt ifrån: 0-1

Älskar att jag kan komma in i ett rum där bror, syster och/eller morsan sitter och bara "YO BITCHES!" och få leenden och ett "YO BITCH!" tillbaka.

Älskar att jag har världens bästa familj, och att de är lika störda som jag!

Fy på mig, jag glömde nästan att det är Towel Day.
Don't panic, and don't forget your towel!

... för det är mammas födelsedag!

Det är tydligen inte meningen att jag ska få känna mig som att jag vore under 80 år.
Igår var jag till tandläkaren och fick min bettskena.

Jag slappnar ju inte av ens när jag sover, så smärtan när jag vaknar kan vara rätt olidlig ibland.

Och känslan av att ha avslappnade käkmuskler är... mycket underlig.

Fast såhär i efterhand känner jag väl mig yngre än 80+ ändå, när jag faktiskt kan tugga i mig frukost utan att plågas av dessa jävla käkmuskler.

Fint skit.

Nu saknas bara lite broderier, korsord och Melodikrysset...

I lördags: fullast i stan
I går: BAKIS och mkt mkt ynklig
I dag: skäms, och planerar nytt liv som helnykterist

Jag lyckades bli packad á la fjortis i alla fall.
Nu VILL jag vara vuxen. Ibland är det fan skönt att vara gammal och tråkig.

God natt.

Ikväll blir jag utsläpad på dåligheter!
Jag går såklart frivilligt, men utsläpad låter bättre. Då har jag någon att skylla på vid eventuella dumheter.

Men jag ser verkligen fram emot att få umgås med de finaste tjejerna som finns och ha lite roligt! Och brorsan också förstås, som duger fint som sällskap även om han inte är en fin tjej.

Är dock lite orolig för att jag håller på att bli för vuxen.
Jag har köpt vin. VIN, people!

Allvarliga grejer!
Det kanske krävs att jag tillfälligt regredierar till en tonåring under kvällen för att återställa balansen i universum.




weheartit

Det finns inte mycket jag tycker om lika mycket som att sjunga.
Synd bara att jag inte kan!

Jag inbillar mig verkligen inte att det låter särskilt bra, men det är så roligt!

Jag har alltid älskat musikaler och när jag var liten drömde jag om att (våga) bli musikalartist. Fast heeeelt orealistiskt är det väl inte. Jag måste bara lära mig att sjunga, dansa och agera... och att göra allt samtidigt.

Jag vet att det är fånigt.
Haha, den enda jag vågar sjunga för är barnet. Han är mitt största fan!
Än så länge har han inte bett mig hålla käften och han brukar vilja att jag ska sjunga.

Här är en favorit, som är underbar och rolig att sjunga.
Kanske inte för barnet direkt, han föredrar You Are My Sunshine, men i ensamhet funkar den fint.



(Kasst ljud, jag vet, men det var den bästa jag kunde hitta.)
(Och RENT rules.)

... så går arbetsprövningen förresten skitbra!

Jag lär mig fort och är noggrann och effektiv, så det blir nog bra det här. Har fått en massa beröm, och alla säger att de hoppas att jag får vara kvar. Känns härligt!

Påsiktsbilderna och glasnegativen som jag fixade förra veckan blev jättebra. Skönt.

Jag fick börja scanna in små negativ igår, och sen fixa till bilderna i Photoshop (trolla bort damm och sånt), och det gick lite segt i början men idag rullade det på fint och det är så ROLIGT.
Och bilderna blev klart godkända.

Jag har även börjat komma in i gänget lite mer, så idag har jag haft riktigt riktigt roligt!
Allt känns bara så himla bra! Jag är inte riktigt van vid det.

Imorgon kommer AF-snubben dit. Jag vet inte riktigt varför egentligen, om han bara ska kolla läget eller vad... Men jag lär ju märka. Jag hoppas att de säger att jag får vara kvar i alla fall!
Wish me luck...

Jag, mamma, syrran, moster och gud vet hur många göörls på den sidan av släkten har allvarliga problem.
Ett särskilt tänker jag på då, fast vi har väl rätt många egentligen, hehe.

I flera år har vi funderat över vad som är fel på oss, och letat både land och Google runt. Okej, inte land, men Google i alla fall. Men intet. Både jag, mamma och moster har letat igenom milslånga listor över fobier men ingenstans har det stått att finna.

Men så plötsligt hittade syrran svaret, bara sådär!

Vi har trypofobi hela bunten!
Googla skiten och inse hur vi lider.

Hade jag vågat hade jag lagt ut en äckelbild här, men risken är stor att det blir kompanistryk då...