ARGH. Jag råkade se en bild på några mockarutor någonstans (jag blev så till mig att jag inte minns var jag såg dem)(någon blogg kanske?)(skitsamma) och blev så göttesugen att jag funderade på att baka litegranna.

Ibland är det tur att man (läs jag) är så slö som man (läs jag) är. Lata människor får inga goda (smarriga fantastiska underbara) hembakade mockarutor.

...

Fan.

Hoppas att jag är lika lat imorgon, alternativt att all kokos är slut, annars är det stor risk för mockarutor.
(Och förhoppningsvis blir det färre parenteser.)

Nu har jag tecknat upp en ros, som jag tänkte försöka färglägga med mina nya pennor.
Ska bli spännande det här! När jag nu vågar börja.

Wish me luck...

När jag vaknar är jag tröttare än när jag gick och lade mig. Det är ganska störande.
Idag råkade jag minsann somna om en sväng. Vaknade igen vid halv tolv nångång. Hoppsan!
Men jag är trött fortfarande. Härligt...

(Åh, idag tipsade hon om en blogg som jag redan följer! THANK GOD. Där sparade jag lite tid!)

Jag följer ungefär några tusen bloggar. Alla apabra förstås.

Nu har en apabra blogg(erska) fått för sig att tipsa om en massa andra apabra bloggar, och så helt plötsligt följer jag ungefär tusen bloggar till! Määäh.

När har hon tänkt att jag ska hinna ha ett liv egentligen? Va va va?





Apabra, I tell you!

Jag fick en försenad födelsedagspresent av Roger och grabben häromdagen. Beställningen gick iväg redan den 5 januari men det blev strul med leveransen, så det hela har tagit ungefär en miljard dagar. Men bättre sent än aldrig ju!

Det var Promarkers, som jag önskat mig! En supernajs gift pack med tolv pennor, en väska och markerpapper. LOVELY! Men nu sitter jag här och vågar inte riktigt testa. Tänk om det blir... fult?

Lotta skickade mig en länk, så jag har roat mig med att göra ett personlighetstest.
Sånt är alltid roligt!

Min personlighetstyp är tydligen:

Tystlåtna och reserverade.
Vill förstå hur saker fungerar.
Praktiskt lagda med talang för allt som har med mekaniska ting att göra.
Risktagare som lever för ögonblicket.
Ofta intresserade av extremsporter, både som deltagare och åskådare.
Har enkla och okomplicerade mål i livet.
Lojala och moraliska, men med flexibel syn på lagar och regler om så krävs för att få något uträttat.
Analytiska och objektiva.
Mycket skickliga på att finna lösningar på praktiska problem.

Karriärer som skulle kunna passa mig:

Poliser, kriminalpoliser, patologer, programmerare, systemvetare, dataspecialister, ingenjörer, snickare, mekaniker, piloter, chaufförer, idrottsmän, entreprenörer, brandmän, ambulanssjukvårdare, byggnadsarbetare, tandhygienister, elektroingenjörer, lantbrukare, militärer, övervakare, stålarbetare, transportarbetare.


Oh yeah.

Så vi såg Mamma Mia! igår.

Den första kvarten tänkte jag mest "vad är det här för skit?" och hade allvarliga funderingar på att utrota kvinnosläktet. Fnittriga, hysteriska, fåniga tjejer är nog en av mina största pet peeves.

Men den tog sig, bortser man från några överagerande skådisar så är den riktigt bra, och bara musiken är ju faktiskt  anledning nog att se filmen.

Idag känner jag en nästan oemotståndlig lust att lyssna på en massa ABBA. Särskilt som det vankas storstädning och förrådsröjning...

Idag tog vi en liten roadtrip till Gällivare för att bråka lite med typerna på Malmfältens Psykiatri.

Här har man eldat upp sig och blivit förbannad och beredd på att gorma, och så är läkaren helt på min sida! Riktigt jäkla najs, men samtidigt lite snopet måste jag säga...

Läkaren var såklart dansk, men eftersom alla läkare man får träffa nuförtiden pratar snudd på obegripligt så har man väl äntligen lärt sig lite... obegripiska. Coolt.

Hursomhaver är jag sjukt nöjd. Jag hoppas att min tidigare "diagnos" spolas ner i någon toalett någonstans, och det ska bli muchos intressant att höra vad min psyktant säger om det hela.

Vi hann även med en lunch på MD's, en shoppingrunda på DollarStore och en snabbtitt inne på Ericsson Center:

MD's är en tradition, där äter vi alltid när vi är i Gällivare. En tradition som startade på den gamla goda tiden när jag var till Gällivare i tid och otid för att trixa med den förbannade tandställningen.

DollarStore är kul, och alltid hittar man något. Bland annat stjärtlappar för 20 kr/st och en tvättkorg.

Ericsson Center = crap.

Det var väl inte direkt ett nyårslöfte, men jag har bestämt mig för att ta tag i det här med att skaffa mig en hobby i år. (Eller hur många det nu blir, jag kanske hittar massor med roliga grejer att syssla med!)

Jag älskar att teckna, men jag är alltid så självkritisk att det förstör allt och det fick mig att lägga ner det hela.
Det jag gör är aldrig bra nog. Jag ska alltid hålla på och jämföra mig själv med andra och alltid finns det ju någon som är bättre.

Men finns det folk som är bättre måste det ju finnas folk som är sämre också. Varför jämför man aldrig så?

Jag provade i alla fall att teckna lite för någon dag sen. Sonen som bebis fick agera modell.



Perfektionisten och självkritikern i mig gnäller om att den inte är proportionell, att skuggorna är helt bananas och så vidare och så vidare. Det finns alltid något att klaga på, så är det ju.

Men en liten del av mig tycker faktiskt att det inte är så pjåkigt tecknat av någon som knappt tecknat något överhuvudtaget på nästan tio år.

- Klä på dig nu, din sölkorv. Mommo väntar ju.
- Den som sa det, den kan va' det! Du är ju också en sölkorv mamma.
- Den som sa det, han kan va' det!
- Du sa 'han', man ska säga 'den'.
- Men du är ju en pojke, så då är du ju en han.
- Då kan jag säga "om man sa det kan man va' det" för ibland är du en man.

Haha!

Grabben hade precis duschat och klätt på sig när han blev sugen på apelsiner.
De låg lite högt upp i skafferiet, så han strääääckte på sig och fick tag i påsen och drog ner den.

Potatismjölet fick för sig att följa med...



Varför händer inte sånt innan man ska duscha?

Att få besök dagen efter en födelsedag är väldigt praktiskt. Man får hjälp att äta upp all tårta och alla kakor som finns kvar.

Idag var Johanna och Hans förbi med sina barn Charlie och Molly.

Charlie var mest förtjust i grabben min, och hade inte riktigt tid att äta sin tårtbit.
Molly, hon gillade Ballerina Kladdkaka hon. (Och Lego, men det fick hon inte smaka på.)

Det lyckades ändå bli lite tårta kvar... Så det blir nog tårta till kvällsfika idag, hehe.
Någon som vill komma och hjälpa mig?

Jaha, tydligen har man gått och fyllt 28 idag. Grattis till mig!

Familjen, och Sofia och Timmy, har varit här och fikat, snackat skit och byggt med Lego. Tydligen måste grabben underhållas fastän det är min födelsedag. Hrmf.

Jag har fått två jättefina blommor, Kiruna Praliner och ett presentkort på 500 kronor på JC. Tusen tack!
Ingen skymt av någon digital systemkamera, laptop eller utlandsresa dock... Kanske nästa år...

Har jag någon ålderskris då?
Nä, faktiskt inte. (Om vi nu bortser från att jag har lite ångest över att jag har en lika fungerande kropp som en 90-åring. Men annars - näpp.)

Jag vill inte vara 18 igen. Jag mådde förjävligt då, och man vet tamejfan inte mycket om livet när man är 18. Även om man tror det...

Jag har lärt känna mig själv på ett helt annat sätt nu och jag har börjat må så himla mycket bättre på bara några få år, så i den här takten kommer jag att må alldeles förträffligt när jag fyller 30.
Ålderskris? Hah! Jag längtar!

Som den chokladoman som jag är så blev det givetvis en chokladtårta idag.
Chokladbotten, två lager blodapelsinmousse och chokladmousse runt om. Och så några söta flugsvampar av kristyr on top. Lovely!

Med min annalkande födelsedag i åtanke så beställde jag i förra veckan några mousser och lite tårtdekorationer.

Avin som kom med posten idag meddelade att mitt paket kommit och att jag kunde hämta det efter klockan 17.
Woho, det hann komma i tid!

Trodde jag.

När jag och grabben gått de ungefär fem metrarna till Q8 och räckt fram avin i kassan så sa kassörskan att nej, det har inte kommit. Hon tittade på lappen en gång till, skakade på huvudet och bad oss försöka igen imorgon.

Jag veeet att det inte är hennes fel, men... bajs också!

Jag måste slipa på min telepatiska förmåga.

Nästa gång jag fixar mig själv en tandläkartid ska jag se till att det inte blir klockan 8.10 på min egen jäkla födelsedag!

Vad fan!

Alla verkar spotta ur sig årskrönikor till höger och vänster. Inte ens om jag går tillbaka i bloggen och läser kan jag komma ihåg allt som hänt.

De senaste veckorna finns kvar i mitt medvetande, så jag minns att grabben har fyllt 5 och att vi haft en trevlig jul. Jag har för mig att sommaren var rätt okej också. Den delen som inte spenderades i stan i alla fall. Det räcker väl?

Nåja. Jag fyller visst också år snart, och jag har fått några frågor om vad jag önskar mig.
Det undrar faktiskt jag också, och ändå har jag funderat i ett par dagar.

Få se nu...

- Vill du/ni köpa en bra digital systemkamera åt mig får ni jättegärna göra det.
Släng gärna med ett schysst macroobjektiv också.

- En ny dator hade jag behövt. Min bärbara trotjänare börjar bli till åren.
Lika segstartad och trög som sin ägare, så det är riktigt illa.

- En resa hade suttit fint. New York, Rom, Paris eller London. Välj du.

- Kolpennor hade jag velat ha. Både mjuk, medel och hårda. (Finns på Classe tror jag minsann, hint hint.)
Kanske ett skissblock också, så jag slipper teckna på tapeterna.

- Promarkers.

- Presentkort på kläder. Min garderob känner sig så tom att den har blivit deprimerad.

- En pincett behöver jag. Make that two. Vi har något pincettslukande svart hål i lägenheten...
Under soffan, misstänker jag.

- En locktång hade varit najs. En Volumaster också. Om jag nu någonsin skulle ha tid och ork att göra något mer med mitt hår förutom att borsta det ibland.

- Och min mascara är slut, så en sån hade jag behövt... Zzz.

- Och just ja, jag önskar mig en barnvakt tills då brorsan och hans tjej har inflyttningsfest.
Eller lite då och då, egentligen. Ett biobesök nångång hade ju varit fint, till exempel.

Hmm... Det var ju seriöst svårt det här.

Jag önskar att mina nära och kära kommer och umgås med mig en stund, och kanske äter lite tårta.
Jag önskar mig ett bra år, som förhoppningsvis kommer att innebära ett jobb och att jag blir smärtfri.
Jag önskar att jag kommer att ha styrka och mod att ta tag i allting som jag behöver ta tag i.
Jag önskar att grabben får vara frisk, lycklig och att det kommer att gå bra att byta skola till hösten.
Jag önskar mig hur mycket som helst.

Och jag önskar att allt jag önskar mig går i uppfyllelse.

Vi hade en helt underbar nyårsafton! Såklart glömde jag att fota som vanligt, fastän kameran låg framme på bordet. Helt otroligt.

Brorsan och hans sambo var här och åt trerätters middag med oss.

Till förrätt gjorde Roger minipizzor med pesto och kyckling.
Huvudrätten var oxfilé med ugnsstekt potatis och sallad.
Efterrätten blev en vanlig sketen kladdkaka. Den efterrätt jag tänkte göra först blev helt misslyckad, och Roger for faktiskt iväg för att köpa mer vit choklad, men den var slut överallt. Morr.

Efter att vi vräkt i oss all god mat spelade vi lite Pictionary och sen var det dags att få grabben i säng.

Mamma slöt upp senare också, och då hade vi precis gått över till att spela Draw.
Ett sjukt roligt spel som jag verkligen kan rekommendera!

Det är inte varje dag man hör sin mamma säga "Stora håriga pungkulor? Stora håriga pungkulor!" haha.

Grabben somnade ju såklart inte, utan låg vaken ända tills det var dags att gå ut och titta på raketer.
När vi kom in igen slocknade han som ett litet ljus och vi andra åt lite ost och kex och snackade skit.

En väldigt trevlig nyårsafton, och den alldeles första dagen på året inleddes med att ligga i sängen till klockan 12. Grabben väckte mig, annars vetetusan hur länge vi hade legat där. En skön start på året i alla fall!

Och så slutligen är jag lite nyfiken - Hade ni några nyårslöften?

Jag skulle ju lägga upp den här igår egentligen, men så började datorn skrika om virus och jag fick ta tag i det istället, och sen var det ju dags att ta tag i nyårsbestyren.

Men bättre sent än aldrig ju.

...att återuppliva den här bloggen!

Grabbens födelsedag och julen har bara susat förbi. Vi har haft roligt, mått bra och varit glada.

Jag vet inte riktigt varför, men vi har blivit oförskämt dåliga på att fota det som sker. När vi sitter där på ålderdomshemmet och funderar på hur grabben såg ut på sitt femårskalas eller på julaftonen 2010 så är det ingen som har någon aning. Och det är ju väldans trist, så skärpning nu!

Vår julafton var väldigt rolig och trevlig, med jullunch, julfika, Kalle Anka, julmiddag och sen Pictionary till klockan 3 på natten. Syrran gissade rätt på min kirurg och har gjort sig förtjänt av min eviga respekt.

Grabben blev förstås jätteglad för alla sina presenter och julklappar, och vi tackar så hemskt mycket! Ni är för snälla!

Han måste ha varit oerhört snäll och go i år, min grabb.
Det är sällan man skådar en så stor julklappshög, och ändå saknas det minst en.

 

Själv har jag visst också råkat vara lite snäll... Hur nu det gick till, tomten måste kikat in hos mig under ett svagt ögonblick. Jag fick minsann sängkläder och en ask choklad! Ungefär två grejer mer än vad jag förväntade mig. Tack tack!

Hoppas att er julafton var lika bra som vår!

Nu samlar vi kraft för nyår.
Förutsatt att brorsan håller sig frisk blir det trerättersmiddag tillsammans med honom och hans sambo, och sen snacks och sällskapsspel hela kvällen/natten! Vad ska ni hitta på?